Simulering- bra stimulering för alla!

Vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, finns ett av europas simuleringscentrum, dessutom ackrediterat som utbildningsinstitut av American College of Surgeons. En optimal träning av team och enskilda i kirurgiska färdigheter inom högteknologisk sjukvård. Men även rent icke-tekniskt i form av samarbete och kommunikation, särskilt i stressade situationer.

Att sätta sig i ett flygplan gör många varje dag. En del är "flygrädda" - hela ens liv ligger i händerna på att piloten kan sitt jobb liksom övriga tekniker och personal. Inom flyget har säkerhetens olika aspekter alltid satts i första rummet. Där finns krav och kriterier för att få vara pilot, liksom tester vartefter och checklistor som ständigt upprepas. Det finns alltid skäl att upprepa, öva och hålla kunskapen vid liv - för det handlar om eget och andras liv.

Samma perspektiv måste råda inom sjukvården. En nollvision för medicinska misstag avseende mänskliga funktioner, system och teknik.

Kunskap är inte tungt att bära, men desto tyngre att bära missar i vården och t.o.m människoliv. Att som t.ex läkare, sjuksköterska eller annan personal under sin utbildning öva, simulera, med rätt uppbackning och stöd blir därför ovärderligt. Även att den som har färdig examen och jobbat länge i verksamheten kan öva upp färdigheter, eller förbereda en kommande operation, är till nytta. Dels vet vi att antal fel minskar. Tiden att utföra ingreppet minskar. Att få öva med sitt team stärker rollerna att agera rätt när stressen faller på - i fall när människor kommer i akuta lägen och kräver direkt handling. Då gäller det att veta vad som ska göras, och framförallt känna tryggheten i att det görs.

Kommunikation är svårt, och telepati är inte ngt som är gångbart. Detta måste övas även när de medverkande är erfarna på sin sak - att göra ngt tillsammans, sammarbete och kommunikation, kan vara desto svårare.

Ett fokus för ökad patientsäkerhet är viktigt av många anledningar, dels för den enskilde att minska skadorna föranledda i vården. Men det handlar även om pengar för landstinget, att inte vårda mer än det som behövs. Att lära mer och öva mer har vi alla nytta av.

Jag fick vid mitt besök hälsa på Arne. En person med alla kännbara likheter med en människa, i funktion och reaktion. Fast han var lite mer plastig. En docka som det går att öva behandling och samarbete kring i en väldigt autentisk situation. Arne fanns i en särskild lokal. Men det fina var att tekniken även används direkt i verksamheten, som på IVA och akutmottagningen.

Detta tror jag är ett utmärkt sätt att vidareutveckla vården här i Stockholm, till gagn för enskilda och hela landet. Det var en oerhörd positiv känsla jag fick att det finns personal som är beredda att öva och prova, framför kamera, bli utvärderade och granskade - fast att de har sin proffession. Att våga bli bättre!

Självklart ska vår personal vara flygfärdiga och ta med våra patienter på en säker resa!